Känns inte som det är jul, är så tråkigt när man inte är i julstämmning. Men väl på plats hos systeryster imorgon kommer väl känslan. Idag ska jag och mamma ut och slåss med alla andra människor på stan varför är man alltid ute i sista sekund?? Hmmmm!!! Men samtidigt ska det bli lite mysigt. Efter stan bär det av till mamma och Bengt sen skall vi griljera skinka och ha en allmänt trevlig kväll. Det blir ju vad man gör den till, mamma var inte iheller på humör idag så jag får ta mig i kragen och rycka upp henne =)

Älskar dig över hela hjärtat Mamma utan dig är jag ingenting!! <3

God Jul till alla där ute hoppas ni får en mysig helg med familj,vänner och släktingar!

Tjolahopp tjolahej!!

Igår ringde de från sjukhuset och fråga om jag kunde komma dit kl 11. Ja svarade jag men varför? Då visade det sig att min läkare pratat med en annan läkare som är duktig på fistlar, så de ville titta på mig och lägga upp en plan. Det kändes som en klump lättade från magen att man kunde bli så glad av att få veta lite om vad som händer. Det kommer bli dags för en sövning till i Januari plus en tunntarmsröntgen. Sen där efter får vi se vad som händer men det blev en liten plan och att det kunde betyda så mycket trodde jag aldrig. Det var länge sedan jag kände den glädjen i min kropp som jag fick igår :-) känns helt underbart att vara sig själv lite grann igen!!

Min nya frisyr alltid skönt att förnya sig lite! :-)

Ännu en låt som berör!!
Tycker hennes låtar är helt underbar och så härligt att hon sjunger på skånska.
Man kan ofta känna igen sig i många av hennes låtar och det känns liksom lite skönt, att det finns andra som går igenom samma saker som en själv.

Hej alla där ute!

Idag var jag på sjukhuset för "ovanlighetens" skull. Tror nog jag skulle kunna börja jobba där vilken dag som helst utan utbildning. Idag var det spolning och omläggning det gjorde sjukligt ont, så kunde inte hålla tillbaka mina tårar. Det var precis som något sa stopp i min kropp att nu får det vara nog!! Innan har jag haft ner dagar men de har försvunnit igen men nu de senaste dagarna har jag varit i ett mörkt hål. Tårarna tar liksom inte slut idag men de är väl lika bra att få ut det. Börjar bli riktigt trött på allt vad omläggningar och sjukhus innebär. Men jag har tur som har världens finaste familj och underbara vänner runt omkring mig. Ett stort tack till Er som står ut med mig nu <3

Om en liten stund ska jag hämta bästaste Ellan på jobb, sen ska vi till Claudia en sväng det va tydligen viktigt =) Där efter blir det granshopping till Ellan, tur hon har sin egen lilla taxichaufför. Skönt att göra lite saker så jag slipper ligga hemma och grubbla för mig själv.

Ha en underbar tisdag!!

Hej hej!!

Igår var jag hemma hos bästaste Mathias och hans flickvän, super mysigt. Vi käkade lite middag och  sen kom Peter och då var det dags att se sista filmen av Harry Potter. Verkligen super bra =) Innan va jag inget Harry Potter fan men tack vare att Alexandra hade maraton med mig för typ 1,5 år sedan så kan jag inget annat än och gilla dessa filmer =) Och nu har jag hela boxen så nu kan jag se dem när jag vill!! Hoppas alla får en tevlig söndag!!

 

Huffy Puffy!!

Maria 24 år, Crohns sjukdom med stomi

Jag heter Maria och är en glad och positiv tjej på 24 somrar som bor i en 1:a i Malmö. Jag har Crohns och diagnosen fick jag när jag var 17 år. Mitt problem var att jag inte hann äta upp maten förrän jag behövde springa på toaletten. Så började jag blöda, det var det som var avgörande för att jag skulle in och undersökas.

Jag jobbar heltid på ett byggvaruhus just nu. Där har jag hand om varuutlämning, order, transporter och jag säljer även färg. När jag väl har min fritid så umgås jag med vänner och familj och det händer att det blir en shoppingtur då och då. Musik är ett stort intresse, jag har inte kommit så långt än som jag vill, men det kommer.

Samma diagnos som min syster

Jag fick min diagnos på mindre än tre veckor. Min storasyster har också Crohns så mamma var observant med mig. Det skiljer sju år mellan mig och min syster, men vi insjuknade i samma ålder. Men för min syster tog det flera månader innan man kunde ge henne en riktig diagnos.

När jag fick beskedet kändes det inte så farligt. Jag visste ju var det var för något och hade lite koll på läget. Men det var inget roligt besked att få, eftersom jag sett hur dåligt min syster mådde ibland.

Svårt att flytta till vuxenvården

De första åren mådde jag hyfsat bra då jag gick på barnkliniken där de hade full kontroll på mig. Sen var det dags att bli vuxen och flytta över till vuxenvården, då var det helt plötsligt mitt eget ansvar att ringa om jag mådde dåligt. På barnkliniken satte de in medicin så fort de såg att proverna var dåliga.

Det är bakgrunden till att jag 2006 insjuknade kraftigt och hamnade på sjukhus med näringsdropp. Detta låg jag med i nio dagar och fick samtidigt hästdoser med kortison. Jag fick även prova en ny behandling med ett biologiskt läkemedel men det fungerade inte. Så det blev operation för min del.

Påse på magen

Idag lever jag med stomi, det har varit en stor förändring i mitt liv. Att vara 21 år och leva med påse på magen? Det fanns inte i min värld. Jag har tvingat mig själv att vara positiv och det har hjälpt mig en hel del. Men jag har även haft dagar som har varit riktigt dåliga.

Det svåraste för mig har nog varit att lära sig leva med stomi. Jag har nu haft den i tre år och fler år lär det bli, då jag ännu inte är tillräckligt frisk för att operera tillbaka.

Stöd hos RMT

RMT har varit en bra erfarenhet i mitt liv, där har jag fått träffa många andra ungdomar med samma problem och vi har kunnat utbyta erfarenheter. Idag sitter jag med i styrelsen nere i Skåne och är även ungdomsledare. Jag tycker att det är mycket givande då man lär sig nya saker varje gång. Två gånger om året har vi aktivitetshelger för våra ungdomar då vi åker iväg och har föreläsningar plus roliga aktiviteter. Ganska skönt att komma bort från vardagen ibland och att bara få ha roligt.

Försök vara positiv

Nu fungerar min vardag ganska bra, jag jobbar och står i, men jag har problem med läckage ibland och då blir det lite jobbigt. Annars tycker jag att det fungerar utmärkt. Mitt tips till dig där ute som lider av någon tarmsjukdom, är att försöka vara så positiv som möjligt. Försök att se de bra sidorna istället för de negativa.